Om rehabilitering

På en arbetsplats innebär rehabilitering de åtgärder och stöd som sätts in när en person förlorat arbetsförmåga på grund av till exempel sjukskrivning, helt eller delvis, där målet är att återfå hälsa och skapa arbetsförmåga. Sjukskrivningarna kan bero på stressrelaterad sjukdom som till exempel utbrändhet. Då kan det vara bra som chef att veta hur man ska rehabilitera och vilket ansvar man har. På arbetsplatsen är det arbetsgivaren som har ansvaret att stötta en sjukskriven anställd att återgå i arbete. Det kallas arbetslivsinriktad rehabilitering.

Arbetsgivarens ansvar för detta finns bland annat reglerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om anpassning och rehabilitering från 1994 och arbetsmiljölagen. Målet med en rehabilitering är att den som är sjuk ska kunna komma tillbaka och arbeta igen:

  • i första hand i sitt ordinarie arbete
  • i andra hand i annat arbete hos arbetsgivaren
  • i tredje hand arbete hos annan arbetsgivare.

Alla arbetsgivare ska ha en plan, rutiner och en organisation för att jobba med rehabilitering på arbetsplatsen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden för att förebygga ohälsa och olycksfall, och skapa en hållbar arbetsmiljö för alla. Men ibland räcker inte det. Då behöver arbetsgivaren anpassa arbetet för enskilda medarbetare. Anpassningarna kan gälla för

  • en medarbetare som riskerar att drabbas av ohälsa och bli sjukskriven – det kallas arbetsanpassning
  • en medarbetare som har varit sjukskriven och nu ska börja arbeta igen – det kallas arbetslivsinriktad rehabilitering

Planen ska arbetsgivaren följa upp kontinuerligt och vid behov revidera planen. I planen ska arbetsgivaren göra ett antagande om när den anställde kan komma tillbaka i ordinarie arbete. I största möjliga mån ska den anställde själv vara med och ta fram planen och det ska finnas en regelbunden kontakt med den sjukfrånvarande.

Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering kan man titta på från många olika perspektiv: Organisatoriskt, Socialt, Kognitivt, Fysiskt, Psykiskt. Ni kan till exempel anpassa arbetsuppgifter, arbetslokaler, arbetstider eller arbetshjälpmedel

Exempel på arbetsanpassning

  • En lärare som under en period inte är mentor.
  • En administratör som får arbeta hemifrån.
  • En handläggare som får ergonomiska hjälpmedel som exempelvis en ståmatta eller ett underarmsstöd.
  • En bussförare som får en ergonomiskt utformad och anpassningsbar förarstol.
  • En undersköterska som får annat schema för att undvika långa pass.